av Erik Farrokhi
Komvux umeå
2014-02-02 - 2014-02-05

                                             Medlaborant: Johanna Levin                                            

Introduktion

syftet med den här laborationen är att testa olika mät-instruments precision av volym-mätning.
Vi kommer att använda vatten(H2O) som ämne för att genomföra den här laborationen. Mät-utrustningen vi kommer att använda oss av är: Mätglas, Pipett, Byrett och Bägare.
Inom en kemisk arbetsmiljö så spelar vätskor en central roll vilket kräver pålitliga verktyg.
Därför är det väsentligt att göra en bedömning för att kunna uppnå förtroende för utrustningen som används vid laborationer. Detta kan bidra till ökad korrekt uppmätning vilket kan öka exaktheten i andra laborationsarbeten och kanske medföra ett mer preciserat resultat.

Hypotes

Vilket av följande mät-instrument ger den mest exakta volym mätningen?
Mätglas, bägare, byrett eller pipett.
Teoretiskt sätt så borde alla instrument visa samma resultat, men enligt mig så är det mest troligt byretten som kommer att visa det mest exakta resultatet. Det som motiverar mig till att föreslå byretten är att instrumentet har en väldigt lång uppbyggnad som består av ett väldigt smalt rör där varje ml är lätt att urskilja. Byretten är även ett väldigt välanvänt redskap som används ofta inom den analytiska kemins delområden.

Material:
Mätglas (25cm3), Bägare(400cm3), Bägare(250cm3), Bägare(25cm3), Byrett, pipett(50cm3), Vatten(H2O) med densiteten 0,99823g vid 20 grader Celsius , Termometer, våg, Byretthållare, Tratt, Stativ och peleusboll.


Utförande

Det absolut första vi gjorde var att fylla upp bägaren(400cm3) med 20 grader tempererat vatten för att försäkra oss om att vattnet skulle ha samma densitet vid alla mätningar.
Sedan påbörjade vi med att väga bägaren(25cm3) tom för att kunna identifiera vikten och därefter antecknade vi resultatet. Efteråt så mätte vi upp 25cm3 vatten i samma bägare och vägde den igen. Nu hade vi alla faktorer för att kunna kalkulera fram vattnets massa. När detta var utfört så tömde vi vattnet och torkade bägaren. Efter det så utförde vi samma process med mätglaset, byretten och pipetten. Allt vatten använde vi från bägaren med temporerat vatten. Bägaren med 250cm3 använde vi som slaskbägare under byretten.

Iakttagelser

1 ml vatten väger 1 g.

Mätdata och beräkningar.

Mätkärl	Bägare tom	Bägare + Vatten	Vattnets massa
Mätglas	104,54 g	129,16 g	24,62 g
Pipett	104,54 g	129,28 g	24,74 g
Byrett	104,54 g	135,81 g	32,55 g
Bägare	104,54 g	127,49 g	22,95 g

 

 

 

 

 

 

 

 

Resultat

Med hjälp av våra iakttagelser under laborationen så kan vi konstatera att 1 ml vatten väger 1 g.
Detta indikerar att det mätkärl som mätte upp vikten närmast 25 g är det främsta mät-instrumentet.
Det här kan vi bekräfta genom att multiplicera det närmaste resultatet till 25 g med vattnets densitet. Förvånansvärt nog så visar det sig att pipetten med vikten 24,74 g gav oss det bästa resultatet.

Diskussion  

Något som är värt att nämna är att resultatet kan visa en eventuell förändring beroende på prestationsförmågan gällande noggrannheten vid mätningen. Samt misstänker jag att våra oerfarna kunskaper vid hanteringen av vissa komplexa redskap kan ha ytterligare påverkat resultatet på ett negativt sätt. T.ex. så var vi tvungna att mäta om vattnet i byretten två gånger för att vi inte var säkra på hur vi skulle gå till väga. Det kan mycket väl vara så att resultatet vi kom fram till med hjälp av byretten var felaktigt. Vilket inte ger oss ett särskilt ärligt övergripande svar på vår hypotes.
Hur som helst har laborationen varit väldigt lärorik. Det känns som att huvudsyftet med laborationen har gynnat mig och jag anser att jag har lärt mig mycket när man ska utöva en praktisk uppgift inom kemin.

Källförteckning

http://sv.wikipedia.org/wiki/Byrett (hjälp om att beskriva byrettens uppbyggnad)
stencilbladet: ”Att skriva en laborationsrapport i KEMI 1”
Sida 9 i läroboken Syntes kemi 1 av anders henriksson.